Känslorna kommer ikapp mej

Idag har det varit en oerhört jobbig dag. Det är som att det gick för bra på resan för mej med min ångest och depression. Att jag hållit alla känslor borta denna semestervecka och nu när jag kommer hem kommer allt ikapp mej. Jag har bara velat sova och känt mej allmänt borta. Veckan som gått har ju varit minst sagt en stark kontrast till vårt vardagliga liv. Vi reser inte så ofta, skåne och norrland skiljer sej ju oerhört på många sätt, vännerna vi besökt lever ett så olikt liv vårat på så många sätt. Vi är bland annat vana vid att det alltid är folk omkring oss i vårt hem eller så besöker vi någon annans hem. Att alltid ha ett stort kontaktnät kring oss. Jag kan inte förstå hur det är att enbart umgås med svärföräldrarna regelbundet även om jag verkligen försöker. Vi är inte vana vid att ständigt gå omkring och misstro folk och vara rädda för vad som kan hända. Det vill säga ständigt låsa bilen än fast den är parkerad ute på en tomt där man själv befinner sej, alltid ha ytterdörrarna stängda och låsta osv. Jag menar självklart inte att det finns något rätt eller fel eller att något är bättre elller sämre. Bara att det är en oerhört skillnad som gjort att hela våran familj haft svårt att anpassa oss fullt ut och som väckt mycket känslor och funderingar.
.......................................

Idag kom en montör till oss och ordnade lite med Tv kanal utbudet till oss. Så nu har vi massvis med Tv kanaler att frossa framför när hösten kommer. För vem har tid och lust att se på tv när det är sommar....inte vi i alla fall.

På eftermiddagen fick vi även oväntat besök av en av mina kusiner med familj som var ute på semester resa. Riktigt trevligt att ses och få se hur deras lill grabb växer och hela tiden lär sej nya saker.